Riktlinjer för tillgänglighet

Helsingfors stads riktlinjer för tillgänglighet berör rörligheten och verksamheten i byggnader och uteområden. Redan i Helsingfors stads tillgänglighetsplan förutsattes att alla offentliga objekt byggs och renoveras så att de är tillgängliga.

Syftet med Helsingfors stads riktlinjer för tillgänglighet är att de ska fungera som enhetliga allmänna riktlinjer för hela staden och alla sektorer i tillgänglighetsarbetet. De olika sektorerna ansvarar för att genomföra riktlinjerna för tillgänglighet och göra dem till en del av de normala verksamhetsprocesserna och verksamhetssätten. Ett av målen med riktlinjerna för tillgänglighet är att öka samarbetet inom sektorernas samarbetsytor och därmed säkerställa ett oavbrutet genomförande av tillgängligheten.

Riktlinjerna för tillgänglighet är indelade i fem fokusområden: planläggning och trafikplanering, offentliga byggnader, allmänna områden, boende och tjänster. Riktlinjerna för tillgänglighet berör alla sektorer vars verksamhet den aktuella helheten avser.

Riktlinjerna för tillgänglighet innehåller både befintliga och nya riktlinjer per fokusområde.

Riktlinjerna för tillgänglighet 2022–2025 ersätter riktlinjerna för tillgänglighet godkända av stadsstyrelsen 2012 samt Helsingfors stads tillgänglighetsplan för perioden 2005–2010.

Helsingfors stads tillgänglighetsplan 2005–2010 har varit grunden för ett tillgängligt Helsingfors. Tillgänglighetsplanden godkändes av stadsstyrelsen den 14 november 2005.

Efterlevnaden av riktlinjerna för tillgänglighet

Helsingfors stads revisionsnämnds utvärderingsberättelse

Utvärderingens mål

Huvudfrågan i utvärderingen var huruvida tillgängligheten i den byggda miljön satts i verket enligt målsättningarna. I samma veva bedömdes om de allmänna principerna för tillgänglighet efterlevts, om riktlinjerna för tillgängligheten satts i verket inom dess fokusområden (planläggning och trafikplanering, byggnader, allmänna områden, boendemiljön och servicen) och om tillgängligheten blivit bättre då den beskrivits med hjälp av mätverktyg. Riktlinjerna för tillgänglighet är uppgjorda år 2012, och senast stadsstyrelsen fått rapport om hur de satts i verket var år 2016. I utvärderingen intervjuades bland annat företrädare för handikapprådet och äldrerådet.

Slutsatser

För det mesta har målsättningarna i Helsingfors stads riktlinjer för tillgänglighet nåtts. Helsingfors stad har jobbat bra med nationellt och internationellt betydande strävanden för tillgänglighet, såsom givit anvisningar för säkrande av tillgänglighet i den byggda miljön och utarbetat en servicekarta med tillgänglighetsdata. Av utvärderingen att döma beaktas tillgänglighetsaspekten bra i planeringsskedet, men inte alltid så bra vid slutgranskningarna. Tillgänglighetsarbetsgruppen följer upp tillgängligheten, men någon rapporteringsinstans har inte fastslagits för arbetsgruppen. Kontaktpersoner i tillgänglighetsfrågor saknas vid sektorerna, servicehelheterna och vissa serviceformer. De skulle kunna inverka på att tillgänglighet verkställs. Inte heller ges det tillräckligt med utbildning i tillgänglighet i samarbete med funktionshinderorganisationerna. Användarna, till exempel företrädare för funktionshinderorganisationerna, anlitas inte i tillräcklig grad som sakkunniga eller för att testa servicen.